Hur lite sömn klarar
•
”Släpp tanken att du måste sova åtta timmar i sträck”
Vad händer när vi sover? Många tror att sömn är ”svartvitt”: antingen sover vi och då är hjärnans aktivitet låg – eller så är vi vakna och då är hjärnan aktiv. Men det stämmer inte, enligt Christian Benedict, som är docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
– Att somna eller vakna är inte som att släcka eller tända ljuset, utan hjärnan sjunker ner och vaknar upp i olika hastighet i olika delar av hjärnan. Det är också så att hjärnan beter sig olika i skilda sömnfaser. Vid så kallad REM-sömn liknar hjärnans aktivitet den som vi ser vid vakenhet.
Flera sömncykler per natt
Varje natt går vi igenom fyra till fem sömncykler som består av olika sömnstadier: från dåsighet, till lätt sömn, till djupsömn. Under djupsömnen saktar hjärncellernas aktivitet ner. Cirka en och en halv timme efter insomnandet börjar vi röra oss uppåt igen genom stadierna, men fortsätter då inte ända till dåsighet, utan går in i R
•
Egenvårdsprogram
Många oroar sig för hur dagen därpå ska bli efter att man har sovit dåligt en natt. Oron kan leda till ångest och höja vakenhetsnivån i kroppen. Det kan göra att det blir ännu svårare att somna.
Vad påverkar sömnbehovet?
Personliga egenskaper
Sömnbehovet i ungdomsåren ligger vanligtvis på ungefär 8–10 timmar per natt. En del kan ha ett större sömnbehov, och en del ett mindre.
Det är väldigt ovanligt att man klarar sig med väldigt lite sömn. Även om en kompis ser ut att klara sig bra med sex timmars sömn, så kan det hända att du behöver nio timmars sömn.
Det går inte direkt att själv påverka sömnbehovet. Man kan inte bara bestämma att man ska klara sig med mindre sömn. Man behöver så pass mycket sömn att man är pigg om dagarna.
Skedet i livet
När man är ung har man ett större sömnbehov. Sömnbehovet minskar när man blir äldre.
Livsrytmen
Brådskande saker och skolstress tar på krafterna och ökar behovet
•
Nyfiken på sömnbrist: När John Blund vägrar dyka upp
På längre sikt ökar sömnbrist risken att drabbas av en rad sjukdomar, som diabetes, ångest, depression, missbruk och hjärt-kärlsjukdom. Det innebär också en ökad risk att dö i förtid. På kort sikt påverkas funktionsförmågan. När vi är riktigt sömniga fungerar vi lika dåligt som under alkoholpåverkan.
Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har ägnat sig åt sömnforskning i över 40 år. Han betraktar en studie från 2013 som ”en av sina roligaste”. I den fick försökspersoner köra bil mellan Linköping och Gränna klockan fyra på morgonen. Torbjörn Åkerstedt körde sträckan själv i vargtimmen, med EEG-registrering och försöksledare intill sig.
– Det var en väldigt otäck och omvälvande upplevelse! Hjärnan bokstavligen drog ned ögonlocken hur hårt man än kämpade emot. Folk är inte medvetna om hur starkt sambandet mellan upplevd sömnighet och trafikolyckor är.
De