Hur påverkar belysning

Belysningen ska vara anpassad efter det arbete som ska utföras och den ska vara anpassad efter varje individs förutsättningar och behov. Belysningen ska vara genomtänkt och fungera för sittande arbete, stående arbete, ensamarbete och arbete i grupp.

Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att det går att uppfatta rummet korrekt, se bra samt få en god dygnsrytm.

Planera ljusmiljön på arbetsplatsen

En noggrant planerad ljusmiljö förbättrar inte bara arbetsmiljön, utan kan även ge andra positiva effekter, till exempel en mer stimulerande arbetsplats. Belysningen ska göra det lätt att se och utföra arbetsuppgifterna och bidra till en behaglig miljö som är stimulerande för arbetet.

Några av de grundläggande kraven på en bra belysning är:

• tillräckligt ljus på rätt ställe
• så lite

  •

  Belysning och synergonomi

  En bra arbetsmiljö kräver en bra belysning och är en förutsättning för att människor ska uppfatta sin omgivning på rätt sätt. Dålig belysning kan ge huvudvärk och ögonbesvär. Felaktig belysning ökar dessutom riskerna för olycksfall. Att se dåligt när man arbetar kan också leda till värk i kroppen för att man spänner sig och kisar. Är ljuset bra mår man bättre och arbetar mer effektivt.

  Synergonomi

  Synergonomi är den vetenskapliga termen som används för att förklara hur belysningen kan påverka uppkomsten av belastningsskador och andra besvär. Många faktorer påverkar synförhållandena på en arbetsplats. De kan delas in under syn, ljus, arbetsobjekt, det omgivande rummet och samverkan mellan kroppsställningar och rörelser. För att få en helhetsbild är det viktigt att tänka på att de olika faktorerna samverkar med varandra på olika sätt. God synergonomi handlar om att skapa goda förhållanden för att motverka besvär och risken för fel eller olyckor. Ofta krävs

  •

  Så påverkar ljuset hur du mår

  Höstmörkret lägger sig som en mörk filt över landet – snart är vi framme vid tiden då dagsljus endast fladdrar förbi några få, flyktiga timmar mitt på dagen. Med mörkret kommer också vintertröttheten, orkeslösheten och i vissa fall även vinterdepressionen. Orsaken till att vissa av oss mår sämre på vintern är att kroppen utan ljuset som guide kan tappa sin dygnsrytm. Hälften av alla kroppens celler och många av våra inre organ och hormonsystem arbetar enligt en dygnsrytm då de är mest aktiva på dagen och vilar på natten. Bäst mår vi om cellerna och organen arbetar tillsammans, i enlighet med rådande dygnsrytm.

  – Det är ju bra om till exempel njurarna är med på tåget och att de inte jobbar för fullt på natten, säger Arne Lowd