Hur många medicinerar
•
Var femte svensk tar läkemedel mot högt blodtryck – fortsätter öka
65 procent av Sveriges befolkning hämtade under år 2021 ut minst ett receptförskrivet läkemedel, enligt Socialstyrelsens rapport »Statistik om läkemedel 2021«. Den vanligaste läkemedelsgruppen var medel mot högt blodtryck, som hämtades ut av drygt 21 procent av befolkningen.
De senaste fem åren har den totala användningen av blodtrycksläkemedel ökat med 5 procent bland män och med 3 procent bland kvinnor. Vanligast bland de olika blodtrycksmedicinerna är i sin tur medel som påverkar renin-angiotensinsystemet, medan vätskedrivande läkemedel mot högt blodtryck används i minst utsträckning.
Vanligast efter blodtrycksläkemedel är smärtstillande, antibiotika, allergimedel och antidepressiva läkemedel. För alla nämnda läkemedel utom antibiotika har användningen ökat över tid. När det gäller barn och ungdomar under 18 år tillhör allergimedel de vanligaste läkemedlen.
Lakartidningen.se
•
Nya rön om långtidsbehandling vid adhd och kopplingen till hjärt-kärlsjukdom
En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.
Forskarna har analyserat förskrivningsdata från drygt 1,2 miljoner patienter som startat adhd-medicinering i Australien, Danmark, Hong Kong, Island, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. Mönstret var likartat i alla länder/regioner.
– Det är osannolikt att så många personer avbryter behandlingen på grund av att deras adhd-symtom har försvunnit, vilket betyder att den höga graden av tidigt behandlingsavbro
•
Brant kurva över ADHD-diagnoser – men många slutar tidigt med medicin
Socialstyrelsen började kartlägga förskrivningen av ADHD-läkemedel i Sverige 2006 och redan tidigt syntes en kraftig ökning av andelen diagnostiserade, en trend som har hållit i sig. Sedan 2019 beskrivs ökningen som ännu mer dramatisk än tidigare. Kurvorna pekar brant uppåt för såväl barn och vuxna som bland båda könen. Den allra kraftigaste ökningen märks dock bland flickor mellan 10 och 17 år, samt bland unga kvinnor mellan 18 och 24 år.
– Där ökade andelen som hämtat ut ADHD-läkemedel med omkring 50 procent från 2019–2022, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Bland de allra yngsta barnen, i åldersgruppen 5–9 år, ökade andelen som fått diagnosen ADHD med närmare 45 procent under motsvarande period.
I nuläget har var tionde pojke mellan 10 och 17 år diagnosen ADHD eller ADD, liksom 6 procent av flickorna i samma åldersgrupp. Totalt tar just nu nära 190 000 svenskar mellan 5 o