Hur många valloner finns

  • Valloner utseende
  • Valloner i sverige efternamn
  • Valloner ögonbryn

    • •

    Vallonskans språkliga arv

    Ord med vallonskt ursprung

    Ord i Sandgrens ordlista som (möjligen) är av vallonskt ursprung:

    Blassa används om olika typer av hällar. Enligt de Faire har dessa hällar ”under tidernas lopp fått mycket olika namn såsom blascha, prasche, place osv. Vilket av dessa namn, som var det ursprungliga är ej så gott att veta.” Holmkvist återger i ordboksartikeln blassa ytterligare en form blaseau i ett citat ur Åkerman (1839): ”Blaseaun ligger horisontelt och öfverskjutande blåsväggen med ½ tum.” Särskilt formen ”blaseau” ger intryck av att ordet har vallonskt ursprung, men någon säker uppgift om det har inte gått att finna.

    Sandgren tar i ordlistan upp en form ”ôrbi” som avser en nabb som man arbetar med spettet emot. Det har varit svårt att identifiera vad detta egentligen är för ett ord. Ser man till det språkprov ordet förekommer i skulle frasen ”kallas fôr ôrbi” kunna tänkas vara ett missuppfattat ”kallas fôrbi”. Då ligger ordet furbé nära till hand

    •

    Valloner och resande

    I Släktband hör vi Claes och Monica Gille berätta om hur vallonerna kom till Österbybruk i Uppland och hur deras liv såg ut

    Vallonerna kom från Vallonien som omfattar ett område i dagens södra Belgien, norra Frankrike och delar av Luxemburg. Vallonerna hade en speciell teknik i sina järnbruk runt Ardennerna som gav ett bra smidesjärn.

    Det var inledningsvis två duktiga affärsmän som själva var valloner  men som bodde i Amsterdam som satte fart på valloninvandringen till Sverige, Wellem de Besch och Louis de Geer.

    De Besch etablerade sig allra först i Finspång i Östergötland, och de Geer kom senare att arrrendera järnbruk i Uppland. När han senare blev naturaliserad svensk kunde han köpa bruken och bygga upp en enorm verksamhet med hjälp av söner, svågrar och andra närstående.

    Louis de Geer erbjöd svenska staten att låna pengar så att man kunde betala av den stora skulden Älvsborgs lösen till danskarna, och i utbyte mot det fick han etablera sig här.

    Va

    •

    Valloner i Sverige

    		Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2010-12)
    Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.

    Valloner i Sverige utgör ett mytomspunnet kapitel i Sveriges migrationshistoria. Gruppen bestod av den fransk- och vallonskspråkigafolkgrupp, i det område som nu utgör södra Belgien och norra Frankrike, vilka utgjorde en stor del av invandringen till Sverige under stormaktstiden, och etablerade sig i svenskt järnbruk med vallonsmide.

    Det uppskattas att omkring 1 000–2 000 valloner invandrade till Sverige under 1600- och 1700-talen.[1][2]

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1500-talet förbättrades smidesteknikerna i trakten runt Liège (se vallonsmide), som hade utvecklats till den europeiska järnhanteringens huvudort. Vallonernas rykte i fråga om järnhantering blev vida spritt, vilket