Hur länge binder skog

  • Skog klimat
  • Vad är en kolsänka
  • Hur snabbt växer skog

    • •

    Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år

    Skogarna i det norra barrskogsbältet är viktiga kolsänkor och därför viktiga också i politik mot klimatförändringar. Hur mycket koldioxid dessa områden kan binda in från atmosfären är dock oklart, och debatteras därför mycket. Dagens kunskap bygger till stor del på studier i Kanada och Ryssland, medan kunskapen om det nordiska brukade skogslandskapet har byggt på få studier på enstaka platser.

    Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU har lett den hittills mest omfattande fältbaserade forskningsstudien av kolbalansen i nordlig skog i Sverige. Forskarna har mätt både markens avgivning och vegetationens upptag av koldioxid i 50 olika skogsbestånd vid ett stort antal tillfällen under tre års tid. På så vis har de kunnat bestämma kolbalansen för bestånden

    •

    Mätningar visar: Så snabbt går återhämtningen av skogens kolupptag efter avverkning

    – Det tar ungefär 8–13 år, beroende på i vilken del av Sverige skogen finns. Och detta motsvarar inte mer än 15 procent av den normala omloppstiden, som är 60–90 år i södra och mellersta Sverige.

    Det svarar Achim Grelle, lektor på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet. Och det han svarar på är en fråga som debatterats allt flitigare på senare tid: Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog blir en så kallad nettosänka igen, alltså att skogen tar upp mer koldioxid än den släpper ut?

    – Snabbast var den av våra testskogar där vi tog bort stubbarna efter avverkningen. Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika m

    •

    Många av de trädslag som finns i Sverige (gran, björk och ädellövskog) kan bli flera hundra år gamla, tallen uppemot tusen år. När träden dör avges det kol som träden lagrat. Nedbrytningen av stammar, stubbar och grova rötter tar dock mycket lång tid (flera decennier upp till hundratals år beroende på trädslag och omgivande förhållanden) och avgången av växthusgaser sker därför långsamt.

    Eftersom unga träd växer snabbt anser många att det är de unga träden som är bäst på att binda koldioxid. Denna uppfattning har dock utmanats av flera forskare. I en studie i Nature visades att även om unga träd växer snabbare, har gamla träd en tätare massa och kan därmed ta upp mer koldioxid. En annan studie visade att gamla skogar, däribland boreala gammelskogar, fortsätter att binda koldioxid och fungera som kolsänkor under mycket lång tid, ofta flera hundra år. Detta står i kontrast till den gängse uppfattningen att gammelskogar är kolneutrala (eller att de till och med kan fungera som kolkäll