Hur ser goffman på
•
Goffman använder teater som symbol för sociala interaktioner. På vilket sätt?
Goffman menar på att vi uppträder inför varandra och att vi ständigt är upptagna med att styra de intryck vi sänder till vår publik och i likhet med en skådespelare på en teaterscen är vi mycket noggranna med att välja situation och roll. Därför lånar Goffman begrepp från teatervärlden då han menar att social interaktion, likt en teater, innefattar aktörer, roller och olika scener. Därtill menar Goffman på att vi inte litar på slumpen när det kommer till exempelvis en arbetsintervju, istället förbereder vi oss för dessa händelser på samma sätt som en skådespelare förbereder sig för sin roll. Vi klär oss på ett passande sätt, och vi ser framför oss hur vi ska bete oss för att göra ett gott intryck. Vi funderar på vad de andra kommer att fråga oss om och förbereder våra svar därefter. Social interaktion blir alltså likt en teater. Däremot är likheter med teatern mer av ett retoriskt begrepp vars syfte ä
•
Om att inrama Goffman
Erving Goffman var under sin livstid en rätt omtvistad gestalt, men redan vid slutet av 1980-talet rådde en relativt stor samstämmighet om att han bör betraktas som en av de mest betydande företrädarna inom sociologin efter andra världskriget.(bl.a. Alexander 1988a, Collins 1988a och Giddens 1988). Än så länge har dock ingen egentlig monografi över hans arbete publicerats och de som intresserat sig för kommentarer om Goffman har fått nöja sig med artiklar spridda i en mängd olika publikationer och två artikelsamlingar (Ditton 1980 och Drew & Wootton 1988, recension av den senare i Heiskala 1989).
Som författare är Goffman briljant men ojämn och slingrande (om Goffmans sätt att arbeta se Williams 1988). Därför tvingar hans texter läsaren att ta mer ansvar än normalt för den horisont genom vilken texternas betydelse tolkas. I det
•
Selataan aiheen "Erving Goffman" mukaan
Makt och stigmatisering
Helenius, Anna-Stina(2019)
Kandidatavhandlingen behandlar stigma ur ett sociologiskt perspektiv, och beskriver varför makt är en viktig del av stigma. Grunden för den sociologiska definitionen av stigma härstammar ur Erving Goffmans verk Stigma, den avvikandes roll och identitet (1963) och är populär i moderna sociologiska verk även idag. Teorin har dock utsatts för kritik genom tiden, främst för att inte ta i beaktan hur makt påverkar stigmatisering. I denna uppsats strävar jag till att redogöra för hur Goffmans teori ser ut, hur den blivit kritiserad, och hur den senare har utvecklats av andra teoretiker. Den utvecklade teori jag lyfter fram är de amerikanska sociologerna Bruce Link och Jo Phelans. Uppsatsen erbjuder denna som svar på den kritiken som huvudsakligen beaktas i denna uppsats: alltså att Goffmans syn på stigma inte tar i beaktan maktrelationer, vilka anses vara centrala för en komplettare f