Hur väl fungerande är
•
Hur väl fungerar valsystemet?
Vikten av ett högt förtroende för valsystemet aktualiseras inför höstens val. Den parlamentariska kommittén ”2020 års valutredning” har under ledning av tidigare vice statsministern Lena Hjelm-Wallén gjort en översyn av det svenska valsystemet. Uppdraget har bland annat varit att stärka skyddet mot manipulationer, se över ansvaret för säkerhetsfrågor samt föreslå åtgärder för att underlätta för väljargrupper som i dag har svårigheter med att utnyttja sin rösträtt.
Medverkande
Charlotte von Essen, säkerhetspolischef och myndighetschef för SÄPO
Lena Hjelm-Wallén, ordförande för Valutredningen, tidigare stadsråd och vice statsminister
Anna Nyqvist, kanslichef Valmyndigheten
Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet
Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vd på SNS.
Anmälan och pris
Mötet är kostnadsfritt och öppet för alla. Seminariet genomförs digitalt, anmäl dig via anmälningsknappen ovan.
I god tid före mötet
•
Vad är demokrati?
Demokrati kan se olika ut
I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en viktig del i den svenska demokratin.
Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statsbudgeten. Riksdagen kontrollerar också hur regeringen sköter sitt arbete.
Demokratier kan fungera på olika sätt och demokratiska länder har valt olika sätt att ordna hur landet styrs. De allra flesta demokratiska länder har så kallad representativ demokrati. Det innebär att invånarna i regelbundna val väljer politiker som representerar dem och styr landet.
När invånarna får vara med och besluta om en särskild fråga, till exempel i en folkomröstning, kallas det direkt demokrati. I Sverige har nationella folkomröstningar hållits om till exempel kärnkraft och medlemskapet i EU. Den här typen av folkomröst
•
Världen alltmer auktoritär – men det finns hopp
De senaste årens demokratimätningar visar att det pågår en demokratisk tillbakagång i världen och att allt fler människor lever i diktaturer. Rapporten som nu släpps visar att den trenden håller i sig och att världen inte varit mer antidemokratisk på 35 år.
– Den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren år 2022 är tillbaka på 1986 års nivå. Det innebär att 72 procent av jordens befolkning, 5.7 miljarder människor, lever under auktoritärt styre, säger professor Staffan I. Lindberg, föreståndare för V-Dem-institutet.
Den demokratiska tillbakagången är precis som i 2021 års mätning mest dramatisk i Stillahavsregionen, Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien. Antalet länder i världen som just nu upplever demokratiska bakslag, så kallad autokratisering, har stigit kraftigt under de senaste tio åren – från 13 till 42 länder mellan åren 2002 och 2022. Det är den högsta siffra som V-Dem uppmätt.