Hur ser ett ökenlandskap
•
Grand Canyon
Grand Canyon är ett eroderat ökenlandskap i nordvästra Arizona, USA. Grand Canyons nationalpark (4 926,7 km² stor) är sedan 1979 med på Unescos lista över världsarv. Coloradofloden har grävt sig ned i berggrunden under lång tid och bildat en av världens största kanjoner. Den är cirka 446 kilometer lång, 0,4–24 kilometer bred och upp till 1,6 kilometer djup. Grand Canyon kallas världens största och äldsta historiebok, eftersom den innehåller så många olika gamla bergarter. Det övre lagret består av den yngsta bergarten, som är en kalksten och som är 250 miljoner år gammal. Under kalkstenslagret finns fler äldre bergarter. I klipporna kan man hitta många fossiler.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Grand Canyon är en erosionsdal genom Coloradoplatån och exponerar lagerföljder från proterozoikum och paleozoikum. Grand Canyon finns upptagen på flera listor över världens sju naturliga underverk, även om ingen av dem är officiell. De exponerade skikten syns
•
Öken
Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighet. Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Öknar finns vid jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga. Dessutom finns det polaröknar eller köldöknar på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras på en rad olika sätt som exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd och avdunstning.
Vegetation: Öknarna utmärks av sparsam eller ingen växtlighet alls. Områden med sammanhängande växtlighet kan istället kallas halvöken. När en öken övergår till stäpp eller savann är otydligt. Gobiöknen i Asien exempelvis är ur ett ekologiskt hänseende närmast en stäpp och Kalahari i södra Afrika kan betrakt
•
Landet som blir en öken
-Om jag inte trodde att det går att stoppa Mongoliet från att förvandlas till en öken skulle jag inte ha kommit hit, säger han till SVT.
Yoon Jun-Woo är från Sydkorea och arbetar med att hindra de mongoliska öknarna från att breda ut sig. Det är ett tufft jobb. Varje år äter sig öknarna in på det som var betesmarker bara året innan.
”För många djur”
Över 90 procent av Mongoliet påverkas på något sätt av att mark håller på att förvandlas till öken. En studie från den mongoliska regeringen från 2007 visade att över 4.200 floder, sjöar och andra vattendrag hade torkat ut under de senaste 20 åren.
-Det finns tre skäl till att öknarna breder ut sig, säger Yoon Jun-Woo. Det första är att Mongoliet är offer för den globala uppvärmningen, det andra handlar om skadeverkningar av landets gruvindustri och det tredje skälet är att herdarna har mycket fler djur nu än för 20 år sedan.
Yoon Jun-Woo berättar att för 20 år sedan fanns det 20 miljoner getter och får i