Hur ofta förlängning
•
Förlängning i fotboll
En förlängning tas till då en match som kräver en vinnare är oavgjord efter ordinarie speltid. Förlängningen spelas fördelad på två halvor om 15 minuter vardera utan en längre paus emellan. Lagen byter dock planhalva efter den första kvarten vilket medför en liten paus. Kan lagen efter förlängning fortfarande inte skiljas åt vidtager straffsparksläggning.
Mellan 1996 och 2002 var golden goal en vanlig förlängningsform i stora tävlingar.[1] Den innebar att det första målet under förlängningstiden avgjorde matchen. Även silver goal var, framför allt under säsongerna 2002-2003 och 2003-2004, i bruk under vissa turneringar, om man i en silver goal-förlängning gjorde mål spelades den kvarten klart vilket gjorde att om man gjorde mål i den första kvarten tog matchen slut när den kvarten var slut och detsamma gällde om man gjorde mål i den andra kvarten. Numera spelar man dock färdigt båda de extra halvlekarna, oavsett om det blir mål.
Källor
[redigera | r•
Mäklarens ansvar vid förlängning av återgångsfrist
<< Tillbaka till nyhetsbrev
FRNs beslut
Köpet avsåg en bostadsrätt. Enligt överlåtelseavtalet kunde köparna begära återgång om de inte lyckades sälja sin nuvarande bostad för minst ett visst belopp, senast den 5 februari 2016. En skriftlig begäran om återgång skulle framställas till säljaren senast fem arbetsdagar senare. Köpet blev bindande trots att köparna inte lyckats sälja sin bostad inom den angivna tiden.
Köparna kontaktade mäklaren i slutet av januari 2016 och frågade ”hur en uppsägning skulle formuleras”. Mäklaren ska då ha svarat att man kunde begära återgång eller förlänga fristen och att han skulle ta kontakt med säljaren. I ett senare mail till mäklaren önskade köparna att den nya fristen skulle vara till den sista februari 2016. Köparna fick inte någon bekräftelse från mäklaren. Köparna och mäklarna har lämnat motstridiga uppgifter om vad som förekommit i samband med fristens utgång.
Mäklaren har bland
•
Tidsförlängning
En förklaring har samband med beställarnas beteende. De föreskriver ofta ändringar och tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten). Enligt branschens Allmänna bestämmelser är de i allmänhet i sin fulla rätt att göra så. Varför beställarna gör så har många förklaringar. En av förklaringarna är att de flesta byggen är engångsbyggen. Någon har uttryckt saken så att man i byggsektorn bara bygger »prototyper«. Därav följer den självklara slutsatsen att det aldrig finns tillfälle till att sätta upp en provproduktion för att göra en förserie, under vilken det finns tillfälle att justera valda lösningar och att finslipa produkten. En annan förklaring, som främst gäller den fasta industrins beställare, är att beställaren vill anpassa byggnaden till det allra senaste i produktionsväg. Nya maskiner kräver en annan byggnad än vad beställaren ursprungligen planerat för. Exempelvis kanske man behöver ändra pelarindelningen för att placera de nya maskinerna på ett rationellt sätt?