Hur kan gruppen påverka
•
Formella och informella grupper
Man brukar skilja mellan informella och formella grupper. De formella grupperna kännetecknas av att de bildas utifrån specifika syften, har en utsedd ledare och att individerna tvingas in i dem. Gruppmedlemmarna i en formellgrupp tilldelas in tillhörighet medan medlemmar i informella grupper känner sin tillhörighet. De informella grupperna bildas spontant pga sociala behov hos medlemmarna.
Exempel på formella grupper är:
Svenskar, fotbollslag och arbetsteam
Exempel på informella grupper är:
Kompisgrupperna i en gymnasieklass, grannar som faktisk umgås med varandra och arbetskamrater som går ut på lunch tillsammans
Ibland är det svårt att skilja de formella och informella grupperna åt eftersom att de formella lätt övergår till att även vara informella. Man kan ju först bli intvingad i en grupp och sedan börja känna en tillhörighet till densamma. Gruppens syften kan också utvecklas och bli fler än vad de ursprungligen var då gruppen formellt bilda
•
Så motverkar du negativt grupptänkande
Det är väl ett idealläge med tajta arbetsgrupper där alla tycker lika och är överens? Men fenomenet grupptänkande kan få ödesdigra konsekvenser. Medvetet mångfaldsarbete, träning på kritiskt tänkande och en djävulens advokat på möten är några sätt att undvika det.
Hur mår ert team? Gör quiz och få svar direkt 👇
En grupp med tajt sammanhållning som jobbar mot gemensamma mål kan åstadkomma underverk. Men när samsyn och enighet inom gruppen blir viktigare än utrymmet för kritiskt tänkande, då har fenomenet grupptänkande uppstått.
Hur gör man då för att motverka konforma grupper av ja-sägare och istället skapa ett klimat där tankar och idéer mottas på ett öppet och nyfiket sätt? Vi reder ut begreppet och ger konkreta tips.
Vad menas med grupptänkande?
Grupptänkande (eng. groupthink) är ett psykologiskt fenomen som kan utvecklas i en grupp vilken som helst – i kompisgänget, på avdelningen på jobbet eller i ledningsgrupper.
Gr • Grupparbete gynnas av uppgifter med sammanhållen karaktär, gemensamt produktkrav, ospecificerat innehåll och fast form. Om dessa kriterier inte är uppfyllda ökar risken för samarbetsproblem i gruppen, något som missgynnar måluppfyllelsen menar forskare. I sin avhandling ”Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete” studerar Karin Forslund Frykedal, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, en skolas användning av grupparbete. Syftet med avhandlingen är att öka kunskaperna om och förståelsen för grupparbete som undervisningsmetod. Studien baseras på 13 elevintervjuer och klassrumsobservationer med elever i årskurs 4 till 9 i en grundskola. Grupparbete gynnas av uppgifter med sammanhållen karaktär, gemensamt produktkrav, ospecificerat innehåll och fast form, menar Forslund Frykedal. Om dessa kriterier inte är uppfyllda ökar risken för samarbetsproblem i gruppen, något som mis
Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever
Tydliga mål och beskrivningar av arbetsprocessen