Hur låter kråka
•
Kråka – Corvus cornix
Kråka är en fågel i familjen kråkfåglar. Många internationella auktoriteter delar numera upp kråkan i det två distinkta arterna gråkråka (Corvus cornix) och svartkråka (Corvus corone), medan andra auktoriteter, exempelvis Sveriges ornitologiska förening, fortfarande behandlar dem som underarter av samma art, och som då bär det vetenskapliga namnet Corvus corone.
Gråkråkan mäter i genomsnitt mellan 48-52 cm, har ett vingspann på 84–100 cm och väger 510 gram. Hanen är något större än honan men annars ser de båda könen lika ut. Huvudet, hakan, övre delen av bröstet, vingarna och stjärten är hos den vuxna fågeln svarta. I övrigt är fjäderdräkten askgrå. Den har svart näbb och ben, och iris är mörkbrun. Precis som hos andra kråkfåglar genomgår den bara en ruggning om året, vilken infaller på hösten. Gråkråkan har en vaggande gång[4] och flyger kraftfullt och långsamt, oftast ganska rakt. När den kläcks är den mörk och juvenilen har en mörkare fjäderdräkt ä
•
Kråka (Corvus corone)
Kråkan har inte alltid setts med blida ögon av människor. Dess vana att röva andra fåglars ägg och ungar har bidragit till att den jagats, i gamla tider med hjälp av en fastkedjad berguv som drog till sig stora flockar, långt in i modern tid med giftutläggning.
På sina håll jagades kråkan även för matvärdets skull. Särskilt på vårvintern ansågs köttet vara välsmakande. Under krigsåren lär det inte ha varit ovanligt att kråka serverades under rubriceringen ”prima skogsfågel”.
Att de värsta förföljelserna har upphört innebär inte att det går bra för kråkan. Intensifieringen av jordbruket drabbar många av den öppna landsbygdens fåglar, så även kråkan, som stadigt minskat i antal under senare år.
Under senvintern och våren finns också möjlighet att höra ”det fina i kråksången”. Utöver det välbekanta kraxandet, som i och för sig är mycket nyansrikt, har kråkan många mer diskreta läten på sin repertoar, en svagt gnisslande, trevande sång som kan fö
•
Fågelläten och fågelsång i Sverige
Se även våra specifika guider till • fågelskådning • förbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglar • mesfåglar • kärrhökar • örnar • sparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten
Ett bra sätt att lära sig fågelsång och fågelläten är att lära sig dem i takt med att de dyker upp i landet om våren. Börja med övervintrarna, gå över till de tidigaste flyttfåglarna i takt med att de anländer och ta sedan sommarfåglarna när det är en kakafoni av ljud i markerna. Här under presenteras fåglarna i ungefär den ordning som de kan höras/ses i landet.
Annons
Talgoxe (Parus major, Great Tit)
Sång: Talgoxen må vara en av våra vanligaste fåglar, men sången kan variera så pass mycket att den kan lura även rutinerade skådare. Normalt sett består den av två toner som upprepas rytmiskt, klart och starkt, men de kan variera i både takt och antal. Exempelvis “ti-tu ti-tu ti-tuR