Hur många bruk
•
Bruk
- För andra betydelser, se Bruk (olika betydelser).
Bruk avser verksamheter som utvinner och/eller förädlarråvaror. Begreppet bruk avser vanligen inte bara byggnaden där förädlingen sker utan även de byggnader och funktioner som ligger omkring, inklusive boningshus. Bruk menar vanligast järnbruk, glasbruk eller pappersbruk eller en industrianläggning som dominerat en ort, men begreppet återfinns också som ett efterled för andra typer av rörelser som jordbruk, skogsbruk, krutbruk etcetera. Från slutet av medeltiden fram till slutet av 1800-talet fanns ett stort antal järnbruk som hade byggts på platser med tillgång till mycket skog och vattenkraft. Som mest var de mer än 300 stycken. Under dessa år bestod en mycket stor andel av Sveriges export av produkter från dessa bruk. Kulturellt var bruken en motsägelse. Å ena sidan var varje bruk en eget litet samhälle som hölls samman av fasta rutiner och ett mer eller mindre auktoritärt styre å andra sidan var bruken en del
•
Lista över bruksorter i Sverige
Detta är en lista över svenska orter som är eller har varit utpräglade brukssamhällen, det vill säga orter dominerade av ett bruk (en industri eller ett industriföretag). Begreppet bruksort kan definieras på olika sätt och det kan finnas orter som inte finns med på listan men som ändå kan betraktas som bruksorter.
Orter
[redigera | redigera wikitext]Blekinge
[redigera | redigera wikitext]- Kallinge (Tidigare järnbruk)
- Olofström (verkstadsindustri, tidigare även stålindustri, ursprungligen järnbruk)
Bohuslän
[redigera | redigera wikitext]- Munkedal (pappersbruk, ursprungligen järnbruk)
Dalarna
[redigera | redigera wikitext]- Avesta (stålindustri, ursprungligen bl.a. järnbruk)
- Bispberg (tidigare gruvindustri)
- Blötberget (tidigare gruvindustri)
- Borlänge (Domnarvet och Kvarnsveden) (stålindustri och pappersbruk)
- Bråfall (gruvor och hytta, helt nedlagt på 1960-talet)
- Falun (tidigare gruvindustri)
- Fors (kartongtillverkning,
•
Putsarbeten
Bruk har genom tiderna förändrats och använts på olika sätt – från 1100-talets feta och kalkrika bruk till cementens framfart under 1900-talet. Såväl val av färg som miljö och väderförhållande påverkar brukets hållbarhet.
Texten nedan är en sammanfattning och axplock från skriften "Tekniska anvisningar för putsarbeten" som du kan ladda ner och läsa. Pdf:en är inte tillgänglighetsanpassad.
Kalkputs och kalkbruk under århundradens lopp
1100-tal – 1600-tal
Från 1100-talets tidiga kyrkobyggnader till 1600-talets stora slottsbyggen skedde inte några stora förändringar i puts- och murbrukens traditionella sammansättning och användning. Vanligt var att bruken var feta, det vill säga kalkrika. Inte sällan är dessa bruk tryckta på plats och efterbearbetade med slev.
Kalkklumpar, kolbitar och små träbitar är ingen ovanlig syn i bruken. Även hårstrån kan förekomma i bruket. Den färg som användes var vanligtvis en fet kalkfärg som applicerades i ett fåtal lager.
1700-