Hur man applicerar kväve

  • Kvävets kretslopp
  • Kväve kemisk beteckning
  • Väte

    • •

    Trädgård Olika typer av gödsel

    Fakta om näringsbrist
    Fakta om olika typer av gödsel
    Olika typer av gödselvatten

    Text: Håkan Wallander, professor i markbiologi (2011)

    Alla trädgårdsägare och odlare vet att det krävs gödning om man ska få ett bra resultat. Men hur mycket, och när, och med vad ska man egentligen gödsla?

    Det finns en uppsjö olika gödselmedel. Citronerna ska ha sin speciella näring, grönsakerna en annan, och gräsmattan en tredje blandning. Men behövs verkligen denna mångfald av gödselblandningar, eller är det bara ett sätt att få oss att köpa fler produkter? Modern växtforskning har visat att de flesta växter behöver ungefär samma näringsämnen och i liknande proportioner. Kväve är det näringsämne som det behövs mest av. Om växterna tar upp 100 delar kväve så behöver de 45-80 delar kalium och 13-19 delar fosfor för att tillfredställa sina näringsbehov. Men hur kommer det sig då att vissa växter trivs i näringsrika jordar medan andra trivs i näringsfattiga? Varför tr

    •

    Vad är kväve (nitrogen)?

    Nitrifikation

    Kon tar upp kväve genom gräset och använder det i bildandet av proteiner. När kon dör kommer kvävet som var bundet i kons proteiner att brytas ned och frisättas som ammonium (NH4+).

    Ammonium (NH4+) kan antingen tas upp av växter som använder det som näringsämne, eller så kan det omvandlas till nitrit (NO2-) av olika bakterier som lever i jorden.

    Dessa bakterier kallas även nitrifierande bakterier, eftersom de genom sin ämnesomsättning oxiderar ammonium till nitrit (NO2-) och sedan till nitrat (NO3-). Denna process kallas nitrifikation.

    Nitrit (NO2-) kan inte tas upp av växter, och därför är växterna beroende av att de nitrifierande bakterierna omvandlar nitrit (NO2-) till nitrat (NO3-).

    Nitrifikation kräver dock syrerika förhållanden och sker därför endast om marken är luftad.

    Under nitrifikationsprocessen genererar de nitrifierande bakterierna energi som de använder till att fixera koldioxid.

    Andra delar av kvävet från gräset ingår i

    •

    När ska man gödsla gräsmattan?

    På våren när gräsmattan torkat upp och gräsmattan börjat växa är det dags att gödsla den. Använd helst ett långtidsverkande gödsel, det hjälper gräset att återhämta sig efter vinter. Upprepa gödslingen 2-3 gånger per säsong. En gång på våren, en gång på försommaren och en gång på hösten.

    På våren behöver gräsmattan mycket kväve så då passar Gräsmattegödsel Go bra. På hösten däremot ska gräset ha lite kväve men mycket fosfor och kalium och då passar Trädgårdsgödsel Mognad bättre. 

    Med vårgödsling får gräsmattan den näring den behöver för att växa och bli tät. En välgödslad gräsmatta står emot nötning och svåra väderförhållanden som torka. Täta gräsmattor konkurrerar ut mossa och ogräs. 

     

    Börja med att mäta upp området som du ska gödsla.

    Gör så här:

    • Mät upp området och beräkna mängden gödsel du ska sprida. 
    • Sprid gödsel så jämnt som möjligt för att gräset ska växa jämnt. 
    • Vid torrt väder, vattna gräsmattan direkt efter gödsling 
    • Gödsl