Hur pratade ungdomar förr

  • Är ungdomar bättre på att kommunicera än vuxna i vilket sammanhang i så fall och varför
  • Hur påverkas svenskan av invandrarspråken
  • Vad är slang

    • •

    Har äldre alltid tyckt att ungdomar pratar dåligt?

    Citat:

    Ursprungligen postat av Grillo

    So?

    Hur länge ord använts har sällan med att göra hur länge de funnits med i SAOL. Kan inte tänka mig att varken keff eller guss finns med i SAOL. Även keff har använts länge. Minns det från mina tonår på 90-talet.

    I SAOL kommer ju ord först när de är någorlunda vanliga och hyfsat etablerade, och slangord är man gärna lite försiktig med - det typiska ödet för slangord i ordböcker är att de kommer med när de redan är på väg ut ur det spontana bruket.

    Och i ett språkhistoriskt sammanhang är ju tjugo år inte särskilt lång tid. När det gäller "fula" ord kan det vara betydligt större glapp än så mellan första användning och första belägg i ordbok. Ett ord som kuk förekommer första gången i SAOL 1986, och finns inte alls i SAOB, där det relevanta avsnittet trycktes 1938. Den naive nordiststudenten drar alltså slutsatsen att ordet dök upp någon gång mellan 1938 och 1986, e

    •

    I en rapport om minoritetsspråk i Europa (2002) tar sociologerna François Grin och Tom Moring upp tre förutsättningar för att ett minoritetsspråk ska leva vidare:

    1. Språkminoriteten måste ha möjlighet att använda sitt språk.
    2. Språkminoriteten måste ha en vilja att använda sitt språk.
    3. Språkminoriteten måste kunna sitt språk.

    Kan och vill svenskspråkiga unga i Finland använda sitt svenska språk och har de möjligheter till det? Och hur bidrar finlandssvenska unga mot bakgrund av detta till förändringen av språket?

    Möjligheter

    Språksituationen i Finland har varit i ständig förändring under landets självständighetstid. Officiell statistik visar att finlandssvenskar särskilt längs södra kusten har gått från att utgöra starka majoriteter till att bli allt mindre minoriteter i finskdominerade miljöer. Även i flera kommuner i Österbotten och Åboland har andelen svenskregistrerade minskat. Det samma gäller de svenska språkgemenskaperna på de så kallade språköarna.

    Som sagt är det vi

    •

    Förortssvenska

    Förortssvenskan har utvecklats i mångspråkiga urbana områden i Sverige. Detta sätt att tala har flera olika benämningar. I dag talar man ofta om förortssvenska och förortsslang, men ibland används även ortensvenska eller geografiskt kopplade namn som Rinkebysvenska och Rosengårdssvenska.

    Ibland uppfattas förortssvenska felaktigt som en brytning, alltså att talarna har svenska som andraspråk och att svenskan då påverkas av deras modersmål. Men förortssvenska är ingen brytning utan en variant av svenska som talas både av enspråkiga och flerspråkiga personer.

    Språkliga drag

    Förortssvenskan är ingen enhetlig språkvariant, utan kan variera mycket mellan olika områden, grupper och talare. Men det finns några gemensamma språkdrag.

    Ett framträdande drag är en särskild talrytm och språkmelodi. Uttalet beskrivs som staccatoartat, alltså ”stötigt”, och språkmelodin kännetecknas av förlängda slutstavelser kombinerat med stigande tonhöjd. I förortssvenska uttalas oc