Hur läsa periodiska
•
Det periodiska systemet är en tabell över kemins atomslag. Vi går här igenom hur du tolkar ett periodiskt system, och hur atomslagen delas upp i grupper (vertikalt) och perioder (horiontellt) beroende på deras gemensamma egenskaper. Vi rekommenderar att du har ett periodiskt system framme när du läser detta, förslagsvis det på den här länken.
I ett periodiskt system har varje atomslag tilldelats en ruta i tabellen. För kol skulle den kunna se ut så här:
Informationen i varje atomslags ruta kan variera mellan olika periodiska system. Ibland anges exempelvis hur många elektroner som det finns i varje skal. På Internet-baserade system brukar mer information finnas med än i pappersbaserade.
Atomslagen är ofta uppdelade i metaller, icke-metaller och halvmetaller, och färgkodade därefter. Färgvalen är dock upp till illustratören i fråga.
Metaller är ämnen med speciella egenskaper såsom god elektrisk ledningsförmåga och blank yta. Ickemetaller saknar metallernas egenskaper, och h
•
Periodiska systemets grupper
Grupperna är de lodräta raderna (kolumnerna) i peridodiska systemet.
Atomerna i samma grupp har samma antal valenselektroner.
- Därmed har de också likartade kemiska egenskaper.
Huvudgrupper
Huvudgrupperna är grupp 1-2 och 13-18.
De är så viktiga att vissa av dem har fått egna namn.
Att kunna utantill
Ämnena i
- grupp 1 kallas alkalimetaller.
- grupp 2 kallas alkaliska jordartsmetaller.
- grupp 17 kallas halogener (saltbildare).
- grupp 18 kallas ädelgaser.
Alla ämnena i dessa grupper.
Grupp 13-16 har fått namn efter första atomslaget i gruppen. Alltså:
- Borgruppen
- Kolgruppen
- Kvävegruppen
- Syregruppen
Övergångsmetaller
Grupp 3-12.
Övergångsmetallerna har som regel 1-2 valenselektroner.
Atomerna i samma grupp har inte alltid samma antal valenselektroner.
En och samma atom kan oftast bilda flera olika slags joner.
Några viktiga övergångsmetaller:
- Järn - vår viktigaste bruksmetall.
- Myntmetallerna - koppar, silver, guld.
- Till ädelmetall
•
Periodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen. Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen med liknande egenskaper i samma kolumn (grupp). Det finns även fyra rektangulära block med approximativt likartade kemiska egenskaper. Inom varje rad (period) återfinns i allmänhet metallerna på den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns på den högra sidan.
Den första versionen av periodiska systemet ställdes upp av Dmitrij Mendelejev (1869), som var först med att publicera sina resultat, och Lothar Meyer. Allt eftersom nya grundämnen upptäckts och den teoretiska grundvalen för systemet fördjupats, har det modifierats och förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen har tilldelats provisoriska namn, sammansatta av symboler för atomnumret