Hur påverkar snö
•
Klimatindikator – snö
Kommentar till resultaten
Vinterns största snödjup
Än så länge finns inte någon tydlig trend av minskande snödjup i diagrammen, något som man kanske annars hade förväntat sig.
Den snörikaste vintern i Sverige som helhet var 1965/66 då medelvärdet av vinterns största snödjup från de 43 stationerna var 86 centimeter. Andra snörika vintrar var 1976/77, 2009/10 och 2010/11.
I norra Norrland var vintern 1905/06 snörikast men det har också förekommit snörika vintrar på senare år. Snöfattiga vintrar var det exempelvis kring 1930 samt vintern 1953/54.
I södra Norrland är det vintern 1965/66 som snödjupet varit som störst följt av 1987/88 och vintern 2017/18.
I Svealand är det vintern 1965/66 som snödjupet var som störst. Snödjupet var då i snitt 82 cm centimeter som mest under vintern. Den allra snöfattigaste vintern var 2019/20 då det genomsnittliga snödjupet i Sveland bara var 16 centimeter. Andra snöfattiga vintrar är exempelvis kring 1930
•
snö
nederbörd bestående av iskristaller med olika form (nålar, prismor eller stjärnor) och egenskaper beroende på temperatur och luftfuktighet. Genom sammangyttring av iskristaller bildas snöflingor som vid temperaturer kring 0 °C oftast är stora. Nysnö är nyfallen snö som bildar ett lätt och poröst lager i snötäcket vilket ofta sätts i rörelse på vindutsatta ställen och bildar snödrev, som omfördelar snön som sedan avsätts i drivor. Snöns konsistens ändras när temperaturen stiger och når över 0 °C eller vid mekanisk bearbetning, t.ex. sammanpressning. Vid sjunkande temperaturer efter tö bildas skare på snöytan. I fjälltrakterna utvecklas det första snötäcket redan i början av oktober och smälter bort först i slutet av maj. I sydligaste Sverige faller första snön (eventuellt) i början av december och smälter bort i slutet av mars. Helt snöfria vintrar är där inte ovanliga.
Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 200
•
Global climate change and variability
Påverkan av snö, is och albedo på klimatet
Kryosfären har en viktig roll när det gäller jordens klimat, särskilt på högre breddgrader. Detta beror till stor del på isen och snöns speciella egenskaper. Om det framtida klimatet kommer att gå mot en temperaturökning, så kommer det att påverka kryosfären.
Kryosfärens utbredning
Kryosfären består av istäcket på Grönland och Antarktis, sjö is, och permafrost-regionerna i norra Amerika och Sibirien. Snön som är en annan viktig del förekommer under vintern från norr ner till ungefär 50oN. Till kryosfären räknas också bergsglaciärer som återfinns i Canada, Alaska, Alperna, och Spetsbergen. Ungefär 2% av jordens vatten befinner sig i fast tillstånd och utgör samtidigt jordens störs