Hur är bakterier uppbyggd

  • Vad är bakterier
  • Virus uppbyggnad
  • Djurcell

    • •

    StrukturFunktion
    1. Cytoplasma
    • Cellvätska.
    • Den vätska som allt i cellen flyter runt i.
    1. Kromosom
    • Cirkulär.
    • Endast en till antalet.
    • Innehåller bakteriens genetiska material.
    1. Plasmider
    • Små bitar av cirkulärt DNA.
    • Ger bakterien extra egenskaper.
    1. Ribosomer
    1. INTE MESOSOM
    • Mesosomen är troligen en s.k. preparatorisk artefakt, d.v.s. något konstgjort som har uppstått medan man har förberett bakterierna för mikroskopet. 
    1. Cellmembran
    • Uppbyggt av fosfolipider.
    • Proteiner i cellmembranet reglerar vad som kommer in i och ut ur cellen.
    1. Flagell
    • Rörelseorgan.
    • Fungerar som propeller.
    1. F-pili
    • Infästningsorgan mellan bakterier.
    • Plasmider kan överföras mellan bakterier m.h.a. F-pili.
    • Detta kallas "bakterie-sex".
    • "F" står för "fertility".
    1. P-pili
    • Infästningsorgan mellan bakterier och underlag.
    • Bakterien kan hålla sig fast där vätska strömmar hastigt, exempelvis urinröret.
    1. Cellvägg

    •

    VetBact

    Cellvägg och cellmembran

     

    Schematisk bild av cellhöljet hos grampositiva och gramnegativa bakterier. NAG-NAM står för N-acetylglukosamin och N-acetylmuraminsyra, som är cellväggens byggstenar. TA och LTA står för teikonsyra resp. lipoteikonsyra, som stabiliserar cellväggen och förankrar den i plasmamembranet hos grampositiva bakterier. LPS står för lipopolysackarid och BLP står för Browns lipoprotein, som binder cellväggen till yttermembranet i gramnegativa bakterier.

    Bild: Karl-Erik Johansson (BVF, SLU). - Klicka på bilden för att förstora den.

    Inledning

    Cellvägg och cellmembran är mycket viktiga strukturer hos bakterier eftersom de utgör bakteriens kontaktyta med omgivningen. För bakterier brukar man tillsammans kalla cellvägg och cellmembran samt eventuellt yttermembran för cellhölje. Skillnader i strukturer hos cellh&oum

    •

    Detta är ett avsnitt ur Hypocampus läs mer...

    Infektionsmedicin > Bakteriologi

    Indelning av bakterier

    Morfologisk bakterieindelning

    Gramfärgning

    Bakterier kan klassificeras utifrån olika egenskaper. En form av klassificering bygger på bakteriernas cellväggsstruktur vilken kan identifieras med gramfärgning. Vid gramfärgning färgas bakterier med kristallviolett för att därefter fixeras med kaliumjodid. Färgen bildar stora komplex i cytoplasman vilket gör att bakterien får en blå färg. Vid gramfärgning utnyttjar man det faktum att beroende på hur bakteriens cellväggsstruktur är uppbyggd så kan vissa bakterier avfärgas med alkohol. Dessa bakterier kallas gramnegativa medan de bakterier som inte kan avfärgas med alkohol kallas grampositiva. Efter avfärgning kontrastfärgar man bakterierna med eosin vilket ger de gramnegativa bakterierna en rödfärg.

    Grampositiva bakterier

    • Färgas blåvioletta vid gramfärgning
    • Grampositiva bakterier har inget yttermembran och ett tjockt peptidogly