Hur drivs sågverk idag
•
Nu kommer nya sågverksinvesteringar
Vi har återkommande skrivit om den starka trävarumarknaden och frågan har hängt i luften om när vi kommer att se nya sågverksinvesteringar. I Nordamerika, där trävarupriserna skenat, håller amerikanska sågverk nu på att trimma upp sin produktion. Det låter sig göras eftersom sågkapaciteten ännu inte kommit upp i nivåer som fanns innan finanskraschen 2008-2009. Här i Sverige kör alla sågverk i stort sett på maxkapacitet idag så om produktionen ska öka så krävs det nya sågverskinvesteringar.
Moelven först ut att flagga för stora sågverksinvesteringar
Idag meddelar norskägda Moelven att man avser investera tungt i sina sågverk i Edane och Valåsen. Totalt handlar det om 600 miljoner varav 450 miljoner i Edanesågen. Där ska hela såglinjen bytas ut och produktionslinan ska moderniseras rakt igenom. Projektet ska vara klart första halvåret 2024.
I Valåsen kommer Moelven att byta ut hela klentimmerlinjen och det kommer att göras energieffektiviserin
•
Sågprocessen
Rotreducering
Rotstockar kan ha kraftig rotansvällning eller kraftiga rotben. Dessa kan skapa svårigheter senare i sönderdelningen. Rotreduceraren fungerar som en svarv, som ger stocken en mer cylindrisk form och används vid behov som ett processteg innan leverans till sågverket.
Intag
När timret kommer till sågverket mäts det in och sorteras efter trädslag i dimensionsklasser. Lagring av det dimensionssorterade timret sker i dag på land och inte i vatten som tidigare var vanligt. Under den varma årstiden bevattnas timret för att stockarna inte ska skadas av blånadssvamp, insekter eller genom sprickbildning. Fuktkvoten i stocken är ungefär densamma under lagring som vid avverkningen. I normala svenska sågverk sågas endast furu och gran. Lövträ sågas oftast i särskilda lövsågverk.
Barkning
Före sönderdelningen barkas timret, vanlige
•
Framtiden - Himmel eller helvete för svenska sågverk?
Det här med rekordpriser måste tas med en nypa salt. Jämför man t ex massavedspriserna så ligger de efter senaste höjningarna fortfarande en hundring under priserna som betalades i slutet av åttiotalet. Går vi tillbaka till sjuttiotalet fattas det 200 kronor idag. Lägg därtill att vi gick från m3fpb till m3fub och därmed nu skickar med 10-12 procent gratis i form av bark. Bark som är ett utmärkt bränsle i massabrukens processer och därmed utgör ett betydande värde.
Här finns en intressant diskussion om barkfrågan: Barkvolym på mätsedeln
Historiska massavedspriser