Hur mycket mjölk äter
•
Mjölk – hur mycket dricker vi?
Näringsämnen i mjölk
Mjölk innehåller många näringsämnen som kroppen behöver varje dag. Framförallt är mjölk rikt på protein, kalcium och vitamin B12 och innehåller andra viktiga ämnen som folat (folsyra) och jod. Förutom alla viktiga näringsämnen som man får i sig när man dricker mjölk, är den ju också en enastående ingrediens och råvara i vår matlagning. Ett naturligt val, helt enkelt.
Mjölk och kalcium
Kalcium är det mest kända mineralämnet i mjölk. Visste du att om du dricker en halvliter mjölk eller motsvarande mängd av andra mejeriprodukter varje dag så får du i dig tre fjärdedelar av ditt dagliga kalciumbehov? Ost innehåller i princip hela dagsbehovet av kalcium per 100 gram så några skivor ost ger ett rejält tillskott av kalcium. De som inte äter några mjölkprodukter alls kan ha svårt att få i sig tillräckligt med kalcium.
Mjölkkonsumtion i Sverige
Mjölk har alltid varit och är fortfarande ett av våra allra viktigaste baslivsmedel. I Sver
•
Hur mycket äter ett helammat barn?
Skillnad i mjölkmängd för bröstmjölk och bröstmjölksersättning
Det här med den konstanta mjölkmängden stämmer inte överens med vad som står på baksidan av förpackningen med bröstmjölksersättning, kommer många att hävda, och det är helt sant. Det står att barnet ska ha större och större måltider ju äldre det blir och om man räknar så är mängden där högre än den mängd jag säger att de äter från bröstet. Det har sin naturliga förklaring i att modersmjölken smälter sig nästan helt, så barnet behöver inte använda energi för att smälta den. Ersättningen är svårare att smälta så det krävs mer energi för att få den genom systemet. Därför behöver de mer av den än av modersmjölk.
Hur är det med ökningsdagar då?
Mamma och barn upplever så kallade ökningsdagar regelbundet under hela amningsperioden och vi har tidigare sagt att det är dagar då barnet ökar mammans mjölkproduktion till en högre nivå. Detta gäller bara de allra första veckorna efter födseln.
•
Stödja och informera om bröstmjölksersättning
Protein
De flesta bröstmjölksersättningar är baserade på komjölk men det finns även enstaka sorter som är baserade på getmjölk. Det finns i nuläget inga helt växtbaserade ersättningar på den svenska marknaden men egenimport förekommer.
Proteinhalten i komjölk är tre gånger så hög som i bröstmjölk, därför sänks proteinhalten vid tillverkning för att kunna efterlikna bröstmjölken, och idag ligger den oftast på cirka 1,3g/100 ml (10–11). Vid samma energiinnehåll ska bröstmjölksersättning innehålla minst lika stor mängd av essentiella aminosyror som bröstmjölken vilket i praktiken innebär ett något högre proteininnehåll än bröstmjölken. Dessutom ändras förhållandet mellan olika proteiner som