Hur många tatarer
•
Tatarer
Tatarer (ibland stavat tartarer) är ett turkfolk.
Kazantatarer
[redigera | redigera wikitext]Med tatarer menas idag vanligtvis kazantatarer, som även kallas volgatatarer (kazantatarer räknas dock stundom som en undergrupp till volgatatarer; se nedan), ett turkfolk som främst bor i Tatarstan (före detta Tatariska republiken i Sovjetunionen) i Ryssland, där de utgör en knapp majoritet, i Basjkirien och andra delar av Ryssland, samt även i Uzbekistan, Iran, Kina (främst Xinjiang) och Ukraina. De talar främst tatariska, ett i den kiptjakbolgariska undergruppen placerat nordvästturkiskt språk, men även ryska. De är främst sunnimuslimer, men några få är ortodoxa kristna.
Till kazantatarerna räknas vanligtvis de västligare mesjtjerjaker (eller mischärer) som lever i trakten kring Nizjnij Novgorod. Ett mindre antal lever även i bland annat Estland och Litauen dit de ursprungligen kom i tjänstgöring såsom livvakter (vissa konverterade där till judendom). I Litauen
•
Finländska tatarer
De finska tatarerna är en nationell minoritet i Finland, tillhörande folkgruppen tatarer. Gruppen omfattar totalt cirka 800 personer. Deras religion är islam.
Deras huvudorganisationer är den finska islamiska församlingen (Finlandiya Islam Cemaati, grundad 1925), Föreningen för finska turkar (Finlandiya Türkleri Birligi, grundad 1935) och sportklubben Yolduz (grundad 1945).
De första tatarerna i Finland var antagligen ur den ryska armén och bosatte sig där mellan 1808 och 1809; mesjtjerjakiska grupper flyttade senare in mellan 1870 och 1920 från en grupp om cirka 20 byar i Sergatj-området i Nizjnij Novgorod oblast vid floden Volga, sydöst om staden Nizjnij Novgorod.
De som bosatte sig i Viborg i Karelen flyttade till västra Finland när Viborg erövrades av Sovjetunionen år 1944.
Från 1948 till 1969 fanns det en tatarisk grundskola (Türk Halk Mektebi) i Helsingfors, som delvis subventionerades av den islamiska församlingen och dels av Helsingfor
•
Många tatarer är oroliga för vad som händer om Krim blir en del av Ryssland
Den myndighet på Krim som ordnade folkomröstningen har sagt att det var väldigt många som gick och röstade i söndags. Myndigheten sa att valdeltagandet var över 80 procent.
Men det kan inte stämma säger Mustafa Abljazov, som är en av tatarernas ledare. För han menar att det är många på Krim som vägrade rösta,
eftersom folkomröstningen är olaglig.
Dessutom säger Mustafa Abljazov att vissa personer kan ha röstat flera gånger. En tatarisk tv-journalist gjorde ett test för att se hur många gånger han kunde rösta. Och han lyckades rösta 3 gånger.
Det bor flera olika folkgrupper på Krim
De flesta pratar ryska, men det finns också många som pratar ukrainska.
Och så finns tatarerna.
Bland ryssarna finns det troligen många som vill flytta gränsen så att Krim blir en del av Ryssland. Men bland både tatarer och ukrainare vill troligen de flesta att Krim fort