Hur kom häxfebern
•
Häxprocesserna
(Lämplig för mellanstadiet)
Den tid då främst kvinnor avrättades utpekade som häxor är ganska kort i vår historia, men det är ett av de främsta bevisen på hur samhället aktivt förtryckt och varit elakt mot just kvinnor. För att inte något liknande skall hända igen är det viktigt att uppmärksamma det.
Forntiden
Häxor har omnämnts i alla tider. Redan under vikingatiden trodde man att det fanns kvinnor som var speciellt duktiga i att använda trolldom, eller att använda galdrar och sejd, som det kallades då. Oden själv var tvungen att hänga upp sig i ett träd i nio dygn, till offer åt sig själv, för att kunna lära sig samma trolldom som trolldomskvinnorna redan kunde.
Kristendomen
När sedan kristendomen kom var det speciellt ett citat i gamla testamentet man tittade på:
”En trollkvinna skall du inte låta leva” 2 mos 22:18
Trollkvinna är ett sätt att kalla en kvinna som är trolldomskunnig. En häxa me
•
”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–1676
Situationen var nu den att Svea hovrätt hade ett stort antal domar och ärenden från de trolldomsangripna socknarna att ta ställning till. Men konstiga rykten hade hörts från Stockholm. En stor trolldomsprocess pågick i huvudstaden, och flera avrättningar hade ägt rum. En kvinna hade till och med bränts levande, Rumpare-Malin, vilket inte hade skett sedan seklets början. I centrum för anklagelserna var Johan Griis, en pojke som kommit vandrande från Gävle sedan hans mor dömts till döden för häxeri. Tillsammans med bland andra drabanten Myras unga pigor och skräddarens flicka Lisbet Carlsdotter hade Johan pekat ut häxor och berättat om deras ondska. Många barn och ungdomar hade sedan vittnat om detsamma. Stockholm var i skräck. Så började något hända. Fler och fler av de lärde, både präster och jurister, uttryckte stor skepsis till historierna som barnen berättade. Vissa menade nu att det troligen var dj
•
En av påskens många traditioner är att klä ut sig till påskkärring. Ett ganska oskyldigt påhitt kan tyckas, men så har det inte alltid varit. På 1600-talet var det förenat med livsfara om man utgav sig för att vara häxa – inte minst under Stilla veckan!
| Påskkärring 1920. Här ses bygdens barnmorska, Hilma Hållén, som agerar påskkärring. |
Härom veckan hade jag ett föredrag om en Färnbopräst från 1600-talet – prosten Prytz. Han var verksam under den period som Sverige drabbades av ”häxfeber” eller ”Den stora oredan” som det kom att kallas. Och då kan man ju fråga sig: hur stor var denna fråga i Färnebo? Fanns det häxor här och i så fall, hur många av dem blev verkligen dömda?
1600-talets häxprocesser tog sin början i Älvdalen (W-län) och spred sig ut över landet. Häxorna ansågs stå i nära förbund med Djävulen och på Skärtorsdagsnatten reste de flygande, upp-o-ner och bakfram, till Djävulens gästabud i Blåkulla.Men tack v