Hur såg könsrollerna ut
•
Kvinnor under medeltiden
Livsvillkoren för kvinnor under medeltiden var nog sämre jämfört med tidigare perioder. Det fanns fler lagar och regler som bestämde vad kvinnor fick göra. Kvinnorna var beroende av manliga släktingar eller sina män.
Men det var trots det möjligt för kvinnor att nå maktpositioner och några av medeltidens mest betydelsefulla personer var kvinnor, till exempel drottning Margareta och den heliga Birgitta. Det fanns juridiska skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnan kunde i början av medeltiden inte ärva. Detta förändrades längre fram och man kan se att flera kvinnor ärvde hus och jord. Dessa kvinnor kunde få samma makt som männen.
Hornkam med runinskrift från medeltid. Lilla Isie socken i Skåne. Inventarienr: 2549:IV:21. Foto Ronnie Carlsson/SHM
Då kvinnan ofta hjälpte till i mannens verksamhet, oavsett om det handlade om hantverk eller att driva en gård, fick hon också kunskaper inom området. Om kvinnan blev änka kunde hon ofta utan större problem ta
•
Mäktiga män och kvinnor
De båtgravar som hittades i Vendel utanför Uppsala år 1881 var så praktfulla, så annorlunda från andra fynd, att de fick ge namn till en egen tidsperiod – Vendeltid. Perioden omfattar åren omkring 550–800 e Kr och var, med sin ideologi, mytologi, praktutrustningar, hallar och högsäten, ett nordeuropeiskt fenomen.
Vendeltidens speciella särdrag förstärktes genom många och livliga kontakter med folk från hela Nordeuropa – man gifte sig, gav gåvor och gästade varandra inom detta nätverk. Hur såg livet ut för godsherren som hittades begravd i Vendel? Ja, han hade makt, stor makt, och denna makt utgick från hallen och högsätet. Hallbyggnaden var härskarens hem och högsätet, där endast han fick sitta, var maktens centrum. Det var en stor byggnad med olika rum och det mest utsmyckade rummet var där högsätet stod. Här spelade man spel, lyssnade på musik eller berättelser, och åt och drack. Båtgravarna är inredda på samma sätt och det är lätt att se en kopp
•
Kvinnokamp
Året 1968 har i det allmänna medvetandet fått symbolisera en radikal politisk och social rörelse, som även kallas ungdomsupproret. I Sverige är året förknippat med kårhusockupationen i Stockholm och gruvstrejken i Malmfälten. Men 1968 var ett fenomen som egentligen sträckte sig över flera decennier, från 1950-talet, med kallt krig och avkolonisering av tredje världen, fram till 1980-talet då radikaliseringen avlöses av en nyliberal politisk era. Kvinnorörelsen som växte fram under 1960-talet var en del av 1968.
Jämlikhet för alla
Förutsättningarna för protestvågen måste sökas i de sociala förändringar som västvärlden genomgick efter andra världskriget. Ett mer komplext samhälle växte fram som bland annat var beroende av fler högutbildade människor. Därför inrättades många nya universitet, som det i Umeå. I Sverige genomfördes också reformer som skulle demokratisera utbildningsväsendet och skapa jämlika förutsättningar för alla. Klass och kön skulle inte längre påverk