Hur kommer ålar till
•
Europeisk ål
- Ej att förväxla med Havsål.
Europeisk ål (Anguilla anguilla), ofta benämnd enbart ål,[4] är en långsträckt strålfenig fisk inom familjen Anguillidae. Ålfiskar har en säregen anatomi och livscykel. Som adult är den långsträckt, med en cylindrisk ormlik kropp. Till skillnad från de flesta andra sötvattensfiskar saknar den bukfena, och rygg-, anal-, och stjärtfena är sammanvuxna. I sitt sötvattenhabitat är den mörkfärgad, men under lekperiodens början, inför migrationen till havet, ändras dess färg till silverglänsande.
Man har länge vetat att europeisk ål är en katadrom fisk, som vandrar från de sötvattenhabitat där de lever under stora delar av sitt liv, ut i havet, men var reproduktionen sker eller hur reproduktionen går till var ett mysterium i hundratals år. Det var först i början av 1900-talet som forskare lyckades lokalisera ålens lek till Sargassohavet.
Mänsklig aktivitet har gjort att populationen av europeisk ål minskat kraftigt. Detta b
•
Europeisk ål
En art som möter många hot
Tillstånd i världen
Akut hotad (Critically Endangered)
En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Okänt antal
Vetenskapligt namn
Europeisk ål (Anguilla anguilla)
Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är en fascinerande art. Men tyvärr är den akut hotad – jämfört med 1950 finns bara cirka 1–5 procent av beståndet kvar. Ålens komplicerade livscykel och långa resor över stora delar av världen gör den extra utsatt. Nu måste vi hjälpas åt för att rädda den här unika arten, och första steget börjar med din egen tallrik.
Fascinerande fisk med storslagna resvanor
Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är långsmal och ser nästan ut som en orm, trots att det är en fisk. Den har en helt unik livscykel – förut trodde man faktiskt att ålens olika levnadsstadier var flera oli
•
Ålens gåta löst
Ålen leker och fortplantar sig i Sargassohavet, ett stort område i västra Atlanten. Det har man vetat i hundra år, men hur de tar sig dit har varit en gåta.
– Ingen har kunnat se vilken väg de tar, eller hur de beter sig under den här vandringen, säger Håkan Westerberg vid Sötvattenslaboratoriet vid SLU som varit en av forskarna i projektet.
Följer golfströmmen
Nu har Håkan Westerberg och Niklas Sjöberg vid SLU tillsammans med forskare från flera länder kunnat lösa det mysteriet. Genom att märka över 700 ålar, varav 200 i Sverige, med satellitsändare och märken har forskarna för första gången kunnat se vilken väg ålarna tar. De svenska ålarna följer helt oväntat först den norska kusten för att sedan simma mot golfströmmen mot Azorerna där de möter alla andra europeiska ålar på väg västerut.
– Det är en ganska ny insikt. Vi har inte kunnat följa dem tidigare så långt och så länge. Det är ny teknik som har gjort det här möjligt, säger Håkan Westerberg.