Hur framställs livsmedel
•
Hållbar mat – en komplex fråga
Hållbar vegetabilieproduktion
Vegetabilieproduktionen omfattar spannmål, vallväxter, proteingrödor, industrigrödor (som oljeväxter), potatis, frukt och grönsaker. På många svenska gårdar bedrivs både vegetabilie- och animalieproduktion i ett gemensamt kretslopp där foder odlas på åkrarna, naturbetesmarker betas och gödsel från djuren återförs som växtnäring. Vegetabilieproduktionen i Sverige står årligen för ett något högre ekonomiskt värde än animalieproduktionen.
Odlingen av växter på vår jordbruksmark gör att landskapet hålls öppet, så att det finns livsmiljöer för de arter som inte trivs eller klarar sig i skogen. Men jordbruket kan också ha negativa effekter på miljön, till exempel när kväve från gödsel läcker ut i sjöar och vattendrag eller när växtskyddsmedel skadar pollinerande humlor och bin.
Ansvarsfull användning av växtskyddsmedel
Växter kan drabbas av sjukdomar och av skadedjur. För att undvika det behöver jordbrukare och od
•
Mjölk utan kor, ägg utan höns och kött av stamceller - vad ska vi äta i framtiden?
Vad ska vi äta då det av miljöskäl blir omöjligt att producera kött och åkerarealerna inte räcker till för den växande populationens behov?
Mänsklighetens matproduktion kan stå inför en omvälvning som kan jämföras med den agrikulturella revolutionen - lantbrukets uppkomst - för cirka 10 000 år sedan.
Människor måste troligen vänja sig vid att äta på ett helt nytt sätt, skriver Yle Uutiset som intervjuat forskaren Lauri Reuter vid Teknologiska forskningscentralen VTT.
Mjölkproteiner från bioreaktor
I Finland har man i år för första gången lyckats tillverka mjölkprotein i en bioreaktor med hjälp av mikrober.
Fördelen är att mikrober producerar mjölkproteiner mycket effektivare än vad en ko gör - utan att man först behöver föda upp en kalv till en nedsmutsande ko genom att mata den med foder man producerat.
Om några år har det kanske blivit möjligt att tillföra mjölkprotein i livsmedel, på samma s
•
Så fejkas smakerna i våra livsmedel
En snabb slinga genom matbutiken visar att överallt står livsmedel som innehåller aromer.
I frysen finns "surimi sticks" av pressat fiskkött och smaksatt med krabbarom. Längre bort vaniljsås som egentligen borde heta "sås med smak av vanilj", eftersom den innehåller vanillin. Och en dryck med jordgubbssmak med aromer sammansatta av olika naturliga smakämnen, som tillverkaren anser liknar jordgubbe – men som inte kommer från det riktiga bäret.
Kanske utan att reflektera över det äter vi aromer varje dag – de ämnen som livsmedelsbranschen använder för att ge eller förändra smak och doft.
De naturliga aromernautvinns från livsmedel eller råmaterial till livsmedel och framställs via metoder som exempelvis jäsning, urlakning eller rostning. Och de syntetiska tillverkas genom en kemisk process.
Ordet "naturlig" är frivilligt, men om det ska få heta, till exempel, naturlig jordgubbsarom måste den innehålla extrakt från den riktiga varan. På sa