Hur varmt ska strykjärnet
•
Strykjärn - test
Modell: GC4490
Cirkapris: 900 kr
Konsumentkontakt: philips.se
Produktfakta
Effekt: 2400 watt
Material på sula: Anodilium
Automatisk avstägning: Nej
Vikt med full vattentank (kg): 1,9
Sladddängd (m): 3,0
Angiven ångkapacitet: 0-40 gram vatten/min
Några mätvärden från laboratoriet
Medeltemperatur vid 3 prickar (grader) *: 171,2
Uppmätt starttemperatur vid 3 prickar (grader): 143,8
Uppmätt starttid vid 3 prickar (sekunder) :65,3
Uppmätt ångkapacitet (gram vatten/min): 32,8
Betygsättning 1 till 5 där 5 är bäst
Slätgörning: 2,2
Värmeförmåga4,0
Starttid: 2,0
Ångkapacitet: 4,3
Totalbetyg: 3,0
Kommentar: Bäst i test
Fakta och bild: Testfakta (nov 2011)
* Vid 3 prickar får temperaturen ej överstiga 200 grader
Modell: Racing 300i TS
Cirkapris: 900 kr
Konsumentkontakt: obhnordica.se
Produktfakta
Effekt: 2200 watt
Material på sula: Keramik
Automatisk avstägning: Ja
Vikt med full vattentank (kg): 1,5
Sladddängd (m): 3,0
Ang
•
Strykjärnen får inte upp ångan
De flesta skulle nog slippa stryka sina skjortor och blusar. Men få har väl råd med egen butler. Testfakta gav textillaboratoriet Swerea IVF i Mölndal jämföra sju vanliga ångstrykjärn i prisspannet 300 kronor till 900 kronor. Resultaten är inte särskilt upplyftande – åtminstone inte för den som har mycket bomullskläder i garderoben.
Varje strykjärn fick under standardiserade former stryka två skrynkliga bomullstyg och två tyg i viskos. Efter strykningen bedömde laboratoriet hur släta tygen var utifrån en amerikansk branschstandard.
Viskos klarar flera av strykjärnen hyfsat. Och skillnaden är tydlig mellan OBH som är bäst och Tefal och Bosch som är sämst. Men när det kommer till bomullstyg är det ingen skillnad alls mellan järnen. Alla strykjärn är helt enkelt lika dåliga och får betyget 1,5 av 5.
– Bomull är svårare att få slätt och det krävs högre temperatur och mer ånga, säger Helena Hjärtnäs, testledare på Swerea IVF.
[PDF]
Testet visar också
•
Om man googlar på strykjärn kan det hända att man får upp något av dessa tre byggnade:
Gemensamt för dessa byggnader är att de kallas strykjärnet eller FlatIron på grund av deras form, som påminner om ett strykjärn. Det är dock inte dessa byggnader den här sidan ska handla om.
Strykjärnet du ska få veta mer om här, använder man för att få ett tyg eller ett klädesplagg slätt .
Ett annat ord för att stryka är pressa.
Det har funnit strykjärn under många århundraden och de har alla haft ungefär samma form som dagens strykjärn. De allra äldsta strykjärnen var massiva och värmdes direkt över elden.
Under 1600-talet hittade man på att göra strykjärnen ihåliga. De fylldes antingen med ett uppvärmt stycke järn eller glödande träkol.
Namnet strykjärn berättar för oss att det praktiska redskapet oftast var tillverkat av gjutjärn, men det har också funnits blanka och vackert polerade mässingstrykjärn.
Förr användes textilier som tålde hög värme tex bomull och l