Hur mycket lånar svenska
•
Senast uppdaterad: 2025-02-07
Under och efter krisåren i början av 1990-talet ökade statsskulden kraftigt och nådde omkring 1 400 miljarder kronor vid mitten av årtiondet. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i förhållande till BNP, översteg då 70 procent. Under senare år har den dock minskat och uppgick år 2024 till 16,9 procent.
Statsskulden påverkas främst av balansen mellan statens inkomster och utgifter. När utgifterna överstiger inkomsterna behöver staten låna pengar för att täcka underskottet, vilket även innebär räntekostnader. Dessutom påverkas skulden av valutakursförändringar, eftersom den finansieras genom lån i både svensk och utländsk valuta.
Vid slutet av 2024 uppgick statsskulden till 16,9 procent av BNP. Genom att sätta skulden i relation till BNP kan man bedöma dess storlek i förhållande till landets ekonomi. Sedan 1990-talskrisen har statsfinanserna stärkts avsevärt, och skuldsättningen har således minskat. Som högst låg statsskulden på närmare 70 procent av
•
Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter
Lån är i grunden något bra och en central del av ett välfungerande samhälle. Det möjliggör till exempel köp av bostäder eller konsumtion tidigare i livet än vad som annars skulle vara möjlig. Samtidigt är lån en balansgång. Fördelarna kan snabbt övergå i problem om långivare ger ut för stora lån eller lånar ut pengar till konsumenter som inte kan betala tillbaka.
Amorteringskrav och bolånetak har minskat riskerna
Under flera år hade vi låga räntor och kraftigt stigande lån. FI:s uppdrag är verka för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Det är mot denna bakgrund vi införde bolånetaket och amorteringskraven. Dessa brukar gå under benämningen låntagarbaserade åtgärder. Syftet är helt enkelt att bygga motståndskraft i hushållssektorn.
Krav på en viss kontantinsats vid köp av bostad och krav på regelbunden amortering har gjort att hushållen lånat mindre, vilket i sin tu
•
Kakor på scb.se
Under flera decennier har svenska hushåll ökat sin skuldsättning eftersom det har varit relativt enkelt att få lån. De låga räntorna har samtidigt gjort det billigt att låna. Nu har situationen förändrats, och för första gången sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet viker den svenska skuldkvoten nedåt. Men Sverige ligger fortfarande på tredje plats bland de länder som har högst skuldsättning per invånare i EU.
Den största delen av de svenska hushållens skulder består av bostadslån. I takt med att bostadspriserna ökat kraftigt, har lånen gjort detsamma.
– Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, som vi sett det senaste året. Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB.
Danska hushåll mer skuldsatta än svenska
Skillnaderna i skuldsättning bland EU-länderna har olika f