Hur många har kronisk
•
Stöd på vägen
Resultaten i korthet
Satsningen har utgått från kända behov för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Av satsningens tre utvecklingsområden – kunskapsbaserad vård, patientcentrerad vård och prevention – är det främst att stödja primärvården till en kunskapsbaserad vård som varit i fokus. De flesta insatserna i satsningen har skett i samverkan mellan olika aktörer och lett till kunskapsunderlag och stödsystem, men de har ännu inte i stort påverkat och förändrat hur vården genomförs.
Rekommendationer i korthet
Arbetet med att förbättra vården och omsorgen för personer med kroniska sjukdomar behöver både fortsätta och breddas. En förutsättning för utvecklingsarbetet är att patienter är delaktiga och att alla nivåer i hälso- och sjukvården tar tillvara deras perspektiv, kunskap och erfarenheter. Landstingen behöver se till att de utvecklingsinitiativ som har tagits kommer patienterna till del i vårdens vardag. De bör också säkerställa att insatserna
•
Så blev satsningen på personer med kroniska sjukdomar
Satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar startade 2014 och pågick till år 2017. Totalt lades 450 miljoner kronor på detta.
Nästan halva befolkningen har en kronisk sjukdom och en fjärdedel har två eller fler. De kroniska sjukdomarna står i dag för en stor del av landets totala sjukvårdskostnader (cirka 80-85 procent, enligt Vårdanalys) och befolkningen blir allt äldre. För många av de drabbade kommer sjukdomen påverka livet i hög grad.
I den nationella strategin som ligger till grund för satsningen lyfts tre områden fram som särskilt angelägna att utveckla: kunskapsbaserad vård, patientcentrerad vård och prevention. Med hjälp av strategin, ett mer aktivt användande av nationella riktlinjer och mer delaktiga patienter skulle utvecklingen brytas, sades det när den fyraåriga satsningen presenterades.
Så hur blev det då?
Vårdanalys har följt upp hur insatserna i satsningen genomförts och vad de har
•
Fler patienter med kronisk
njursjukdom diagnostiseras
Kronisk njursjukdom, CKD, är ett dolt och allvarligt folkhälsoproblem. Många patienter är omedvetna om sin sjukdom eftersom de inte har märkbara symtom. Det är därför svårt att tidigt upptäcka sjukdomen för att sätta diagnos och ge rätt behandling och läkemedel. Patienter riskerar att utveckla allvarliga komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdom, behöva dialys eller tvingas genomgå njurtransplantation.
Under 2024 pågår en satsning för att öka kunskapen och medvetenheten om kronisk njursjukdom bland vårdpersonal vid cirka 200 vårdcentraler i Stockholms län. Det sker genom besök av informationsläkare från Akademiskt primärvårdscentrum, APC. De har hittills utbildat cirka hälften av vårdcentralerna och resterande får besök under hösten.
– Effekterna märks redan genom att allt fler patienter får diagnos kronisk njursjukdom och att diagnoskoder i kvalitetsregistret Primärvårdskvalitet ökar. Vi informerar också om de nya läkemedel fö