Hur påverkas livslängden
•
Kan vi påverka vår livslängd genom livsstil? Ett globalt perspektiv.
Ett samtal centrerat kring vår förmåga att påverka vår livslängd och hur hälsa varierar i och med socioekonomisk status utifrån ett globalt perspektiv men även i Sverige. Samtalet fokuserar på hur livsstil med tyngdpunkt på kost och näringslära kan påverka livslängden men även betydelsen av infektionssjukdomar och deras interaktion med kost. Till exempel kopplingen mellan Covid-19 och vitamin D och hur infektionssjukdomar påverkas av kost och livsstilsfaktorer och skillnader i livslängd mellan låg- och medelinkomstländer jämfört med Sverige.
Ellen Bushell är malariaforskare vid Umeå universitet och Rikard Landberg är forskare inom livsmedelsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ta chansen att möta några av Sveriges mest lovande yngre forskare. I ett samarbete med Sveriges unga akademi anordnas quiz, samtal och miniföreläsningar med interaktiva inslag under hösten i samband med Nobelprismuseets utställning E
•
Kakor på scb.se
– Coronapandemin kan leda till att medellivslängden blir något lägre 2020 än 2019. Medellivslängden för hela 2020 beror på om överdödligheten i covid-19 stannar vid några veckor eller om det blir flera månader av förhöjd dödlighet, säger Örjan Hemström som är demograf på SCB.
Han fortsätter:
– Till exempel drabbades Sverige i början av 2018 av en svårare influensa, men trots höga dödstal under några månader i början av 2018 blev det en ökning av medellivslängden även det året.
Dödstalen under de första tolv veckorna av 2020 har varit på ungefär samma låga nivå som 2019. Samtidigt var det en osedvanligt stor ökning av medellivslängden förra året jämfört med 2018. Det rör sig om 0,5 år för båda könen. Det gör det mer troligt att en överdödlighet en del av 2020 kan komma att sänka medellivslängden.
Ökad medellivslängd i mer än ett sekel
Det är svårt att förutsäga om dödstalen ökar eller minskar på grund av den ekonomiska nedgång och ökade arbetslöshet
•
Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, till exempel kvinnor och män eller olika socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Men skillnader i hälsa kan förebyggas, och regeringens mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
Det här avsnittet är från Folkhälsan i Sverige - Årsrapport 2023.
Förutsättningar för hälsa, hälsans bestämningsfaktorer
Hälsan i en befolkning beror på många olika faktorer och kan ses som resultatet av ett samspel mellan individ och samhälle. Dessa faktorer kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer eller förutsättningar för hälsa. För att uppnå